Hur fungerar våtzoner och varför blir de ofta felbedömda?

|Goran Vukmanovic
Hur fungerar våtzoner och varför blir de ofta felbedömda?

Våtzonerna är grunden för hela tätskiktsarbetet i ett badrum. Om zonerna inte bedöms korrekt från början blir även tätskikt, materialval och montering fel – oavsett hur bra hantverkaren arbetar i övrigt. Därför är BBV:s zonindelning en av de viktigaste punkterna att förstå innan en renovering startar. Jag ser tyvärr ofta att våtzonerna missbedöms, vilket leder till fel material på fel plats, svaga tätskikt och risk för försäkringsavslag vid en skada.

BBV delar in våtrummet i två zoner baserat på vattenbelastning: våtzon 1 och våtzon 2. Zonindelningen styrs inte av tycke och smak, utan av hur vatten faktiskt rör sig i rummet – både stänk, direkt vattenpåverkan och fuktmekanik i konstruktionen.

Våtzon 1 – den mest utsatta delen av våtrummet

Våtzon 1 är det område som utsätts för mest vatten, och där BBV ställer högst krav. Den omfattar:

  • hela golvytan i badrummet,
  • väggar vid dusch eller badkar från golv till tak,
  • alla väggytor inom minst 1 meter från duschplatsen,
  • motstående vägg inom denna enmetersradie, inklusive eventuell gavel.

En vanlig miss är att tro att duschväggar minskar utbredningen av zon 1. Det gör de inte. BBV tar hänsyn till skärmväggars placering, men zonindelningen utgår alltid från den faktiska vattenbelastningen – inte från vad man hoppas att glaset ska skydda.

Ytterväggar i våtzon 1

BBV är tydliga: om någon del av en yttervägg hamnar inom våtzon 1 måste hela väggen behandlas som våtzon 1. Detta beror på att ytterväggen har den största fuktmekaniska drivkraften på grund av temperaturskillnader, särskilt vintertid. En felbedömd yttervägg är ett av de vanligaste och allvarligaste misstagen jag ser.

Plats för bad eller dusch – en egen kategori

I BBV definieras även “plats för bad eller dusch”. Den omfattar golvet i duschen, området under badkar samt väggar upp till 2 meter över golv där vatten träffar direkt. Detta område är alltid våtzon 1 oavsett hur rummet ser ut i övrigt.

Om duschen omges av en skärmvägg som går ända upp till tak och ska plattsättas, hamnar:

  • gaveln i våtzon 1,
  • baksidan av skärmväggen i våtzon 2.

Detta är en vanlig felkälla vid planering – särskilt i små badrum där duschväggar ofta hamnar nära ytterväggar eller fönster.

Våtzon 2 – områden med lägre belastning

Våtzon 2 består av alla väggytor som inte tillhör zon 1. Här räcker ett enklare tätskikt, men arbetet måste fortfarande följa systemets monteringsanvisning. Felbedömningar sker ofta när man antar att en vägg är “torr” trots att den ligger inom enmetersradien från duschen.

Det är därför jag alltid går igenom både rummet, måtten, duschens placering och kundens användning innan jag planerar tätskiktet. Minsta missförstånd i detta skede kan skapa stora problem senare.

Varför blir våtzoner felbedömda?

De vanligaste orsakerna är:

  • man mäter inte zonerna innan arbetet startar,
  • man tror att duschväggar “flyttar” zon 1,
  • ytterväggens krav missas,
  • man utgår från planlösning istället för vattenbelastning.

En korrekt zonindelning är avgörande för att badrummet ska uppfylla BBV och klara både fukt och försäkringskrav. Det är här ett badrum antingen börjar rätt – eller blir fel från första steget.

Om du vill vara säker på att våtzonerna i ditt badrum är korrekt bedömda och att tätskiktet anpassas efter rätt krav hjälper jag dig gärna från start till färdigt resultat.

Kontakta mig för offert