Det här är en fråga som många ställer när jag går igenom våtzoner inför en badrumsrenovering. Kunden förstår ofta varför väggen direkt vid duschen ska räknas som våtzon 1 – där kommer vattenpåverkan varje dag. Men varför ska hela ytterväggen räknas som samma zon, även om bara en liten del ligger nära duschen? Svaret finns i kombinationen av fuktmekanik, temperaturer och hur konstruktioner reagerar över tid. Det är just denna punkt som gör BBV extra tydliga: minsta del av en yttervägg i zon 1 innebär att hela väggen ska behandlas som våtzon 1.
Ytterväggar är speciella jämfört med innerväggar. De utsätts för stora temperaturskillnader – särskilt på vintern – och det är dessa skillnader som driver fukt genom konstruktionen. När varmt, fuktigt inomhusluft möter kallare material i ytterväggen kan det bildas kondens eller fuktvandring, även om ytan ser torr ut. I en duschzon förstärks detta ytterligare eftersom luftfuktigheten ofta ligger på maximala nivåer. Därför kräver BBV att ytterväggen behandlas som en helhet, inte i sektioner.
Fuktmekanisk drivkraft – den osynliga orsaken
Den största skillnaden mellan en yttervägg och en innervägg är fukttransporten. En yttervägg arbetar mot ett konstant klimattryck där fukten alltid vill utåt. När en del av väggen ligger i duschens enmetersradie utsätts hela konstruktionen för högre fuktbelastning. Det går inte att tätskiktsbehandla bara en liten del av väggen, eftersom fukten ändå kommer att försöka ta den enklaste vägen genom konstruktionen. Om halva väggen har starkt skydd och andra halvan har svagare skydd kan fukten hitta vägar in bakom tätskiktet.
Det är också därför BBV inte tillåter blandning av tätskiktssystem på samma vägg. Allt måste vara sammanhängande, dokumenterat och utfört enligt samma metod. Ytterväggar är helt enkelt mer känsliga, och därför behövs en konsekvent lösning.
Duschväggar och skärmglas ändrar inte reglerna
Många tror att en glasvägg eller skärmvägg skyddar ytterväggen så pass mycket att den inte längre räknas som våtzon 1. Men glaset stoppar bara direkt vatten – inte fukt, kondens eller ånga. Ångan når både tak och väggytor, och eftersom ytterväggen är kallare än innerväggarna påverkas den alltid mer.
Därför gäller samma regel oavsett om du har duschdraperi, vikbar skärm eller helglasad lösning: ligger en del av ytterväggen inom zon 1 så är hela väggen zon 1.
Konsekvenser av att bedöma fel – och varför det är så viktigt
Om ytterväggen behandlas som zon 2 trots att den ligger nära duschen kan följande problem uppstå:
- fuktvandring bakom tätskiktet,
- mikrosprickor i konstruktionen när temperaturerna skiljer sig,
- risk för mögel i väggens isolering,
- försäkringsavslag vid skada eftersom arbetet inte följt BBV.
Jag har sett flera fall där ett annars välgjort badrum fått stora skador just på grund av denna missbedömning. Det går ofta lång tid innan skadan upptäcks, eftersom ytterväggar inte visar fukt lika snabbt som innerväggar.
Så gör jag när jag planerar badrum i hus med ytterväggar
Vid varje projekt går jag igenom väggkonstruktionen, duschens placering, eventuella nischer och hur tätskiktet ska byggas upp. Målet är att skapa ett badrum som inte bara ser bra ut idag – utan som håller i många år utan dolda risker.
Om du vill ha hjälp att bedöma dina våtzoner korrekt, eller planera ditt tätskikt enligt BBV, är du varmt välkommen att kontakta mig för offert. Det är oftast den lilla detaljen som avgör om ett badrum håller eller inte, och jag hjälper dig gärna att göra rätt från början.