Renovering utomlands – skillnader i byggsätt och vad du behöver veta
När svenskar renoverar bostäder utomlands möts de ofta av byggmetoder som skiljer sig markant
från vad vi är vana vid i Sverige. Många länder i Europa använder traditioner och tekniker som
formats av klimat, lokala regelverk och materialtillgång. Det innebär inte att byggsätten är fel –
men de är annorlunda, och de matchar inte alltid den nivå av precision och fuktsäkerhet som
svenska hushåll förväntar sig.
I Sydeuropa är det vanligt med tunnare tätskikt, mer porösa material, enklare skarvbehandlingar
och en arbetskultur där snabbhet ofta prioriteras framför millimeterprecision. I Sverige är vi i
stället vana vid ett noggrant och dokumenterat arbetssätt där tätskiktssystem godkänns,
golvfall mäts och installationer kontrolleras mot tydliga branschregler.
Dessa skillnader blir tydliga vid badrumsrenoveringar, kakelsättning och vid större projekt som
kräver både el- och VVS-anpassning. Därför handlar inte renovering utomlands om att
“kopiera ett svenskt badrum”, utan att balansera lokala krav med svensk metodik där det behövs.
Målet är alltid att skapa ett resultat som känns tryggt och håller över tid, även om förutsättningarna
skiljer sig från ett svenskt våtrum.
Att ha en svensk hantverkare vid sin sida minskar risken för missförstånd, ofullständigt arbete
och oväntade problem. Du får någon som både kan anpassa sig till lokala förhållanden och som
samtidigt vet exakt vad som krävs för att slutresultatet ska leva upp till svenska förväntningar.
Svensk metodik anpassad för europeiska förutsättningar
När jag renoverar utomlands arbetar jag med samma noggranna struktur som i Sverige – men
alltid anpassad efter landet, bostadens konstruktion och de befintliga installationerna. Varje
projekt börjar med en genomgång av väggar, golv, befintligt underarbete och fuktnivåer, eftersom
många europeiska bostäder är byggda med murblock, porösa putsar, betong eller tegel som
beter sig annorlunda än svenska gips- eller våtrumsskivor.
Jag väljer alltid tätskikt, primer, fix och fog baserat på klimatet. I varma länder behöver man
tänka på snabbare torktider, höga temperaturer, starkare UV-strålning och fuktvandring under
sommarperioder. Kombinationen av rätt material och rätt metodik gör att renoveringen håller,
även i kustklimat och bostäder som står obebodda under delar av året.
Logistiken är också central. Vid större projekt kör jag bil från Malmö med verktyg, maskiner,
dammsugare, blandare och specialprodukter som kan vara svåra att få tag på utomlands.
Vid mindre projekt skickas allt material på pall i förväg – noga uppmärkt för att minimera
risker för skador eller förseningar. När allt är framme flyger jag ned för att utföra själva arbetet.
Målet är enkelt: att leverera ett resultat som motsvarar svenska krav och samtidigt är fullt
anpassat efter den lokala bostadens förutsättningar och det klimat den utsätts för.
För dig som bor i Sverige och äger en bostad inom EU/EES finns dessutom möjlighet till
ROT-avdrag. Många känner inte till detta – men du kan i vissa fall få skattereduktion på
arbetskostnaden vid renovering utomlands. Jag hjälper gärna till att reda ut vad som gäller.
Så renoverar du tryggt utomlands – svensk kvalitet i Europa
Renovering utomlands kräver kunskap om både lokala regler och svenska krav. Därför har jag
sammanställt tre fördjupningar som går igenom de områden där skillnaderna oftast är störst:
Genom att förstå hur byggstandarden varierar mellan länder kan du planera ditt projekt bättre
och undvika vanliga misstag. Många problem som uppstår i badrum, kök och andra våtutrymmen i
utländska bostäder beror inte på slarv – utan på att de lokala metoderna är anpassade för deras
klimat och inte för svenska förväntningar.
Oavsett om du planerar ett nytt badrum, en microcementvägg, nytt kakel, nytt klinkergolv eller en
totalrenovering av bostaden utomlands är du välkommen att höra av dig. Jag är ärlig med vad som
är rimligt, vad som kräver extra planering och hur vi skapar en lösning som både fungerar och håller.
Kakel Malmö – svenskt hantverk, noggrann metodik och trygg renovering, även när projektet
sker långt från Sverige.
Tätskikt utomlands – hur metoderna skiljer sig
I Sverige styrs tätskikt strikt av Byggkeramikrådets branschregler (BBV), vilket innebär
dokumenterade system, provade metoder och tydliga krav på uppbyggnad. I många europeiska
länder finns inte samma detaljeringsgrad. Tätskikt kan vara tunnare, sakna förstärkning i hörn
och runt genomföringar, eller appliceras i färre lager än vad svenska våtutrymmen kräver.
Det betyder inte att utländska badrum alltid är dåligt utförda – men metoderna är anpassade
efter klimat där luftfuktigheten är lägre och där duschutrymmen ofta används på ett annat sätt.
Svenska badrum belastas mer, vilket gör ett korrekt tätskikt avgörande.
Jag arbetar därför med svenska principer för täthet och skydd, men anpassar dem efter lokala
material och väggkonstruktioner. Kombinationen ger ett badrum som klarar både värme, högre
fuktbelastning och svensk användning.
Fall mot golvbrunn i Europa – vad du ska tänka på
Rätt lutning i duschzon och mot golvbrunn är avgörande för att undvika stående vatten och
fuktskador. I Sverige är fallreglerna tydliga: lutningen ska vara mätbar, jämn och tillräcklig för
avrinning. I många europeiska länder är däremot fallfrågan mer flexibel – ibland finns ingen
definierad lutning alls.
För flack lutning är vanligt, och på vissa håll byggs badrum med flera små fall riktade åt olika
håll, vilket kan skapa fickor där vatten blir stående. Detta märks särskilt i duschzoner där
svenska beställare förväntar sig ett mer genomtänkt golv.
När jag bygger fall utomlands följer jag samma principer som i Sverige: en tydlig lutning i
duschzonen, korrekt höjdskillnad mot brunn och en balanserad övergång mot övriga golvytor.
Det ger ett badrum som fungerar i vardagen, håller längre och känns igen för den som är van
vid svensk standard.
El och VVS-lösningar utomlands – skillnader och säkerhet
Elinstallationer och VVS-lösningar är två områden där skillnaderna mellan Sverige och övriga
Europa är som störst. I Sverige är regelverket för våtrum mycket strikt: zonindelning, placering
av uttag, krav på jordfelsbrytare och certifiering av installatörer är tydligt reglerat.
I många europeiska bostäder är elsystemet äldre och följer normer som varierar mellan regioner.
Uttag nära vattenkällor, frånvaro av jordfelsbrytare eller ledningar som inte är dragna enligt
moderna standarder är vanligt i bostäder byggda före 1990-talet.
VVS kan också skilja sig. I Sydeuropa används ofta rör-i-vägg-system som inte är avsedda för
samma tryck och temperaturvariationer som svenska installationer. Avloppssystemen kan vara
byggda med enklare vattenlås, och vissa fastigheter saknar helt modern golvbrunnsteknik.
Mitt arbete fokuserar på ytskikt, tätskikt och plattsättning, men där projektet kräver el eller VVS
samarbetar jag alltid med lokala behöriga installatörer. Syftet är att komma så nära svensk
säkerhetsnivå som möjligt – även när förutsättningarna är annorlunda.
